mandatorius
Latin
Étymologie
Adjectif
| Cas | Singulier | Pluriel | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Masculin | Féminin | Neutre | Masculin | Féminin | Neutre | |
| Nominatif | mandatorius | mandatoriă | mandatorium | mandatoriī | mandatoriae | mandatoriă |
| Vocatif | mandatorie | mandatoriă | mandatorium | mandatoriī | mandatoriae | mandatoriă |
| Accusatif | mandatorium | mandatoriăm | mandatorium | mandatoriōs | mandatoriās | mandatoriă |
| Génitif | mandatoriī | mandatoriae | mandatoriī | mandatoriōrŭm | mandatoriārŭm | mandatoriōrŭm |
| Datif | mandatoriō | mandatoriae | mandatoriō | mandatoriīs | mandatoriīs | mandatoriīs |
| Ablatif | mandatoriō | mandatoriā | mandatoriō | mandatoriīs | mandatoriīs | mandatoriīs |
mandatorius \Prononciation ?\
Références
- « mandatorius », dans Félix Gaffiot, Dictionnaire latin français, Hachette, 1934 → consulter cet ouvrage