värka
Étymologie
Verbe 1
| Conjugaison de värka | Actif |
|---|---|
| Infinitif | värka |
| Présent | värker |
| Prétérit | värkte |
| Supin | värkt |
| Participe présent | värkande |
| Participe passé | — |
| Impératif | värk |
värka \Prononciation ?\
- Faire mal.
Det värker i benet.
- Ça fait mal à la jambe.
Verbe 2
| Conjugaison de värka | Actif |
|---|---|
| Infinitif | värka |
| Présent | värkar |
| Prétérit | värkade |
| Supin | värkat |
| Participe présent | värkande |
| Participe passé | — |
| Impératif | värka |
värka \Prononciation ?\