trogen

Voir aussi : Trogen

Allemand

Forme de verbe

trogen \ˈtʁoːɡn̩\

  1. Première personne du pluriel du prétérit de trügen.
  2. Troisième personne du pluriel du prétérit de trügen.

Prononciation

Étymologie

Du vieux suédois tröghen.[1]

Adjectif

Déclinaison de trogen Positif Comparatif Superlatif
Attributif Prédicatif
Singulier Indéfini Commun trogen trognare trognast
Neutre troget
Défini Masculin trogne trognaste
Autres trogna trognaste
Pluriel trogna trognaste trognast

trogen \Prononciation ?\

  1. Loyal.
    • En trogen vän som gick bort häromåret.  (Alex Ferguson, Min självbiografi, 2014, traduit de l'anglais par Olov Hyllienmark)
      Un ami loyal décédé il y a un ou deux ans.
  2. Fidèle.
    • Många av partiets trogna – och till och med dess fiender – trodde att kongresspartiet skulle fortsätta att styra det indiska fosterlandet i hundra år.  (Gregory David Roberts, Shantaram, 2003)
      Beaucoup de fidèles du parti – et même ses ennemis – pensaient que le Congrès national continuerait de gouverner la patrie indienne pendant des centaines d'années.
    • En trogen make.
      Un mari fidèle.

Prononciation

Références

  1. Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok, 1922, 1re édition → consulter cet ouvrage