kemmadurioù

Forme de nom commun

Mutation Singulier Pluriel
Non muté kemmadur kemmadurioù
Adoucissante gemmadur gemmadurioù
Spirante cʼhemmadur cʼhemmadurioù

kemmadurioù \kɛ.ma.ˈdy.rju\ masculin

  1. Pluriel de kemmadur.
    • 142. Goude an darn vrasañ eus ar rakgerioù e c’hoarvez kemmadurioù dre vlotaat.  (Frañsez Kervella, Yezhadur bras ar brezhoneg, SKRIDOU BREIZH, LA BAULE, 1947, page 92)
      Il se produit des mutations par adoucissement après la plupart des préfixes.