anföra
: anfora
Étymologie
Verbe
| Conjugaison de anföra | Actif | Passif |
|---|---|---|
| Infinitif | anföra | anföras |
| Présent | anför | anförs |
| Prétérit | anförde | anfördes |
| Supin | anfört | anförts |
| Participe présent | anförande | — |
| Participe passé | anförd | — |
| Impératif | anför | — |
anföra \Prononciation ?\ transitif
- Conduire, mener, diriger.
- Apporter, fournir, avancer.
Anföra bevis
- Apporter la preuve de
- Citer, mentionner.
Anföra sina källor.
- Citer ses sources.
Synonymes
Références
- Ferdinand Schulthess, Svensk-fransk ordbok, 1922, 1re édition → consulter cet ouvrage