kraytar
Étymologie
- Dérivé de krayta (« marée, phénomène de marée »).
Verbe
| Personne | Présent | Passé | Futur | 
|---|---|---|---|
| 3e du sing. | kraytar | kraytayar | kraytatar | 
| voir Conjugaison en kotava | |||
kraytar \krajˈtar\ (Impersonnel)
Prononciation
- France : écouter « kraytar [krajˈtar] »
Références
- « kraytar », dans Kotapedia