krapen
Breton
Forme de verbe
Mutation
Forme
Non muté
krapen
Adoucissante
grapen
Spirante
cʼhrapen
krapen
\ˈkra.pːɛn\
Première personne du singulier de l’imparfait de l’indicatif du verbe
krapañ
/
krapat
/
krapiñ
/
krapout
.
Anagrammes
parken